En historisk plats

Öijared säteri har anor från 1500-talet och historien har lämnat sina tydliga avtryck. Här finns fornminnen som hällkistor, fornåkrar och domarringar, ett trettiotal små torp från 1700-talet, och hagmarker med fägator.

Öijared Säteri

Säteribyggnaderna består av en enkel herrgårdsbyggnad från 1600-talet, två flyglar, stallar, ekonomibyggnader och gårdskapellet i alléns förlängning. Gårdsbyggnaderna ligger vackert vid Mjörns strand och omgivande beteshagar. Gårdens historia kan spåras ända tillbaks till den äldre medeltiden, på kung Stenkils tid (ca 1065 eKr).


Ägare till gården var då släkten Pik och den kallades för Pikenborg. I början av 1500-talet var det släkten Ulfsparre som ägde gården. Öijared stannade i släkten Ulfsparre i nästan 150 år. I början av 1700-talet tog en av Karl XII:s generaler, baron Georg Reinhold Pattkull, över gården men han sålde snart till kommersrådet Sebastian Tham från Göteborg. År 1749 brann byggnaderna på Öijared delvis ner och man restaurerade manbyggnaden och de ekonomibyggnader som fortfarande var i bruk.

Öijared Säteri blev genom giftermål ett fideikomiss under tidigt 1800-tal. Det innebar att den gamla lagen om gårdens lagstadgade arvsgång till äldste sonen upphör först sedan den siste fideikommissarien gått ur tiden, vilket skedde då Sten-Gustav Adlerstierna-Adelskiölds änka Ulla gick bort barnlös 1985. Först detta år kunde enligt svensk lag Öijared Säteri förvärvas av annan än släktingar till tidigare ägare, varför dödsboet möjliggjorde ett förvärv av ”ofrälse” efter dryga 350 år av adelsägande.

På 1980-talet kunde därför en ny släkt flytta in på Öijared då familjen Brandström köpte gården. Snart fanns en vilja att göra förändringar i mark och miljö. Man har varsamt restaurerat Öijared, och vid sidan av kulturvården bedrivs skogsbruk och jakt. Det finns också ett starkt engagemang i att skapa möjligheter för universitet, näringsliv och offentliga organisationer för att bidra till kunskap om samband mellan natur, kultur och hälsa.

Ett kultursmycke

På kapellkullen nära Säteriet uppfördes på 1500-talet ett litet kapell i trä. I närmare hundra år stod kapellet på samma plats. I slutet av 1600-talet lät Carin Bielke flytta kapellet från kapellkullen, där det står idag, till en plats helt nära säteriets huvudbyggnad som en flygel.

Kapellet flyttades åter till sin nuvarande plats på kapellkullen under 1700-talet, sannolikt under generalmajor Claes-Reinhold Patkulls dagar. Vackra oljemålningar från 1700-talets början och mitt pryder väggar och inredning.

Carin Bielke

Carin Bielke (1599 – 1695) var dotter till riksrådet Clas Bielke och 1623 gifte hon in sig i släkten Ulfsparre och flyttade till Öijared, som hon fått i morgongåva. Efter att såväl hennes make som deras 7 barn avlidit sydde hon sin timglasformade bonad ”Sorgekalk”, en kort berättelse om hennes öde som blev populär och trycktes i flera upplagor på 1700- och 1800-talen. Carin ägnade också mycket tid och pengar åt att hjälpa sina släktingar och gårdens folk. Hon startade även undervisning för de anställdas barn. Vid 63 års ålder gifte sig Carin med Harald Stake som var guvernör på Bohus fästning. Carin överlevde även Stake, och efter hans död levde hon i ytterligare arton år innan hon själv gick bort.

Carin Bielkes lilla privata bänkrum finns längst fram i kapellet som hon en gång lät bygga. På bänken återfinns hennes vapen samt årtalen 1631.

I Säteriet

På andra våningen i Säteriet ligger Gubb-salen, så kallad eftersom alla släktporträtten förr satt där. Under Sten-Gustafs tid rev man bort de gamla 1800-talstapeterna och fick fram de ursprungliga timmerväggarna med sina vackra målningar.

Golvet består av breda obehandlade plankor och dörrarna har kvar sina ursprungliga beslag. På golvet ligger idag en knuten matta med samma mönster som väggmålningarna. Bland inventarierna finns bl.a. en utdragbar säng från 1700-talet.

Torpen

I torpen bodde torparna, som drev sina mindre jordlotter och gjorde dagsverken åt jordägaren. De nyttjade också skog och vatten för bär, svamp och fisk. Idag finns ett trettiotal torp från 17- och 1800-talet som nu främst är sommartorp. De har alltjämt kvar sin kulturmiljö med hagmarker, gärdesgårdar med fägator och vårdträd.

Historiska gränser har delvis ändrats genom åren med ägarförhållanden. Sammanslagna marker genom giftermål skapade under 1600-talet ett omfattande markområde ända ner till Lödöse under Carin Bielkes giftermål med Harald Stake.